100 år med Köpmannaföreningen

Föreningens förste ordförande var konsul Sven Rydberg. I de första stadgarna hette det att sammanslutningen "har till ändamål att, med särskildt afseende å orten, söka befrämja handelsverksamheten genom vidtagande af för densamma nyttiga och behöfliga åtgärder". Nu ses en sådan formulering kanske som att påpeka det som är självklart, "att slå in öppna dörrar". Men i en portalparagraf som denna har under de 100 åren kunnat rymmas mycket, som varit konkret och av stor betydelse för köpmannaliv i Jönköping.

Framåt och Bakåt
Vid 75-årsjubileet berättade E O Holm direktör för Sveriges Köpmannaförbund, en belysande anekdot. Den handlade om den lille pojken, som var med sin far på kräftfiske.
-Pappa är det sant att kräftan bara kan gå baklänges, undrade han. Ja, svarade fadern (fast kräftan kan faktiskt gå framåt också). Då fortsatte pojken:
-Om den bara kan gå baklänges, har den verkligen ändå ögonen riktade framåt? Fadern svarade ja på det också, och pojken fortsatte:
-Jamen, då vet den ju varifrån den kommer!
Sens moral tillämpat på en jubilerande förening: Att veta sitt ursprung, vad den kommer ifrån, är viktigt för framtiden.

Då fick månljuset lysa till butikerna
Nu flödar Jönköpings affärsgator kvällstid av ljus. 1807 fanns i staden 28 allmänna gatlyktor. De fick sprida sitt sken - dock endast till månen gick upp!
Magistraten utfärdade den 19 september nämnda år en kungörelse om var lyktorna skulle vara placerade. Tändning och släckning avpassades under perioden            1 oktober - 31 mars efter dagens längd. Dock skulle lyktorna släckas "så snart månen kommit över horisonten så att det blifwe ljust".  Somliga köpmän menade dock tydligen att månsljuset inte var tillräckligt och skaffade på egen bekostand lyktor till sina hus.
Enligt Köpmannaföreningens 50-årskskrift, utgiven 1953, kan det ha medverkat till att öppningstiden för affärerna utökades. Uppgifter från 1800-talets senare hälft berättar att butikerna öppnade kl 6 alla torgdagar och stängde kl 22. Övriga dagar höll man öppet mellan kl 7 på morgonen och 21 på kvällen.


Några milstolpar
1903. Föreningen stiftades den 6 oktober 1903. Initiativtagare var handlaren Tor Almén, då Sveriges Allmänna Handelsförenings ombud i staden.
1905. På våren 1905 bildades tillsammans med Jönköpings Hantverks- och Industriidkarförening ett så kallat Borgarhem. Enligt årsberättelse från november 1905 uppgavs föreningens medlemsantal till 42 st. Vid samma tid vann ett förslag om olika sektioner gehör. Några av dessa var specerihandlare, manufakturhandlare, järnhandlare och tobakshandlare.
1910. Underlaget för köpmännen att få sälja sina varor ökade, då staden byggdes ut. 1910 fanns det 26 547 invånare i Jönköping.
1917. I november diskuterades affärernas öppethållande. Beslöts att förlänga öppettiden: från kl 9 till 19, lördagar från kl 8 och för järnaffärer från kl 8 hela veckan.
1926. "Köp svenska varor" var parollen. "Svenska veckan" den 2-8 maj genljöd i tal, skrift och affärsreklam.
1928. Jubileumsutställningen 1928 anordnades av Köpmannaföreningen, Hantverk-föreningen och Jönköpings stad med en halv miljon besökare. Köpmannaföreningens ekonomiska behållning av utställningen blev 100 000 kr, vilket blev grundplåten till Köpmännens hus. Föreningen firade 25-årsjubileum detta år.
1930. Allmän skyltsöndag anordnades den 15 december. Affärsliv och byggenskap i Jönköping var på väg uppåt.
1932. Det stora olycksåret började. Arbetslösheten ökade enormt. Dock hade Jönköpings spårvägar varit en god affär som gav staden en nettovinst av över 900 000 kr. Jönköpings affärsmän slog ett stort slag för att de svenska varorna skulle komma till heders mera än förr.
1935. Vid årsskiftet 1935-1936 var föreningens medlemsavtal 198 st. "Östra Stor- gatan blir festligt dekorerad till jul" lydde en rubrik i Smålands Allehanda den 3 november 1937. Där omtalades att man ämnade göra denna förnämliga affärsgata till en verklig ögonfröjd i ljus och färger.
1938. Krigshotet var ett fakturm. Hamstringslusten gjorde sig redan märkbar. Köpmännen, som annars ville sälja så mycket som möjligt, måste nu avråda allmänheten från att köpa för mycket. Det gällde i första hand specerihandeln.
1939. Den 2 september började kriget. Med kriftet följde nya varor. Det sensationellt nylonet började uppträda. Kaffet sattes på kort på den 27 mars 1940.

1942. I Jönköping hölls den första Junemäsan, anordnad av Svensk industriförening.  Mässan väckte uppmärksamhet och förhoppningar bland köpenskapens folk. En köpmannadag anordnades under mässan i samarbete med Köpmannaföreningen. Föreningen hade nu 272 medlemmar. Tillströmningen av nya medlemmar var stor.
1943. Köpmannaföreningen firar 40-årsjubileum.
1945. Årets stora händelse i Jönköping var Sveriges Köpmannaförbunds kongress den 11-16 augusti där 800 köpmän från skilda håll i landet samt ett stort antal gäster från de nordiska grannländerna deltog.
1947. På extra föreningssammanträde fattades beslut om att införa allmän lunchstängning i stadens affärer från och med den 25 juni. Måltidsrasten fastställdes till tiden 12.30-13.45 utom lördag, då någon lunchstängning icke skulle förekomma. En kalldusch för köpmän coh allmänhet var att kafferansonering infördes hösten 1947.
1948. Köpmannaföreningens damklubb bildades den 4 november. Första ordförande vara fru Sissi Andersson.
1951. Den 11 juni 1951 kunde byggnadskommitténs ordförande Gösta Jonsson rapportera att byggnadstillstånd beviljats Köpmännens hus. 18 augusti upphävdes den sista ransoneringen - kaffet blev fritt.
1953. Köpmännens hus invigdes.
1978. Föreningen firade 75-årsjubileum.
2003. Föreningen firade 100-årsjubileum.
2007. Köpmännens hus såldes och vi flyttade till Smedjegallerian.
2012. Föreningen köpte en fastighet i Torreveija Spanien.
2013. Föreningen byter namn till Jönköping Handel.
2014. Presentchecken byts ut mot Shoppingkortet. 
2015. Vi flyttade till större lokaler i Destinationen.